SOM DU KANSKE REDAN VET, JAG ÄR OSLAGBAR

Inte en enda elefant sa langt ogat kunde na. Jag far nog ge upp med mitt lofte om att inte lamna landet forens jag sett en, for nu ar saknaden stor! Jag vill hem till mina nara och kara. Jag kan detta landet nu & varmen ar ganska jobbig.

Men vi far vara nojda med varan tripp upp till Norr. Det ar inte alla som har vartsvin i sin tradgard och blir attackerad av apor nar man sitter och solar. Att man ser antiloper typ vart man an kollar ar ju inte heller sa vanligt. Resan fran Accra till Tamale tog ca 13 timmar, 13 timmar med en Ghanan halvliggandes i sitt kna ar inte att reckomendera. Men val framme fick vi ta in pa ett bodell liknande hotell och dagen efter reste vi vidare till Mole. Man kan saga att i ca tre dagar akte vi buss. Men det var vart det!

Efter att ha rest runt sen i tisdags med en ryggsack med det absolut nodvandigaste, ar det valdigt skont att vara illbaks i Accra och tagit in pa ett hotell som ar langt ifran vad vi ar vana vid. Golvet ar rent, sangarna ar ny baddade, rena handdukar, varmvatten, hotellfrukost, AC m.m. vi ar i himmelriket. Linnea var till och med frivillig till att slicka toalettringen. Jag hoppas ni forstar! VI AR LYCKLIGA

PS. Linnea har haft malaria, men efter nagra timmar pa sjukhuset och X antal mediciner ar hon nu nast intill frisk igen tur nog! Jag hoppas innerligt att jag & Amanda klarar oss ifran det!

Forlat for en kort uppdatering, men det ar sa svart att sammanfatta allt som hander. Pa Sondag ar vi tillbaka i sverige, jag ska gora allt jag kan for att fa er att forsta vad vi har var med om. Men det kommer bli svart, alla borde gora en san har resa. Inte bara for barnens skull, utan for en sjalv.