ALLA DROMMER VI OM LYCKAN,
SOM OM LIVET BLIVIT FEL
- Jag ska inte bli kandis.
Varfor? For jag avskyr att fa folks uppmarksamhet pa det sattet. Jag vill helst vara osynlig, och att ingen ska lagga marke till vad jag gor eller vart jag ar. Att vara vit i ett afrikanskt land ar typ som att vara kandis. Alla skriker efter en, dom ska ta pa ens armar, staller fragor m.m. Inte min grej!
- Ga ner i vikt? nej, jag tror inte det.
Kex, popcorn, notter, tuggumin, frukt & mat. Vi ater konstant hela tiden. Vi ater nar vi ar hungriga, vi ater nar vi ar rastlosa, vi ater nar vi aker tru-tru, vi ater nar vi ska sova. Med andra ord hela tiden. Jag at konstant hela tiden under gardagens tru-tru resa pa ca. 5,5 timmar. Sa plus 10kg pa denna resan.
- Handtvatt.
Jag ska aldrig mer handtvatta nar jag kommer tillbaks till sverige. Jag ar sa glad over att det finns tvattmaskin. Och jag ska anvanda varan flitigt!
- Engelska.
Jag kan verkligen inte prata det spraket. Jag forstar valdigt bra, men far tunghafta nar jag sjalv ska prata. Funderar pa om jag skulle lasa om engelska A pa komvux. Tack Linnea & Amanda for att ni orkar med mig.
- Tid.
Jag ar en manniska som ar valdigt noga med att komma i tid. Jag avskyr att stressa, och gar upp ca 2 timmar innan jag ska till jobbet for att kunna ta det lungt och slippa stressa. Kommer oftast fem minuter fore itsatt tid. I Ghana ar allt tvartom. Tid har ingen betydelse. "Kom nar du kanner for det". Ex idag, det regnade pa formiddagen, darfor kom inte lararna till skolan. Och vissa fredagar kommer dom inte heller, bara for att det ar fredag.
- En evig vantan.
Man far inte ha brottom i detta landet. Ett rastaurang besok kan ta ca 4 timmar, men det ar helt normalt. Alla far mat olika tiden, mellan den forsta och den sista som far mat kan det droja ca 2 timmar. Nar man ska aka tru-tru nagonstans aker man inte forens bussen ar full. Det kan ta allt ifran 10min-5 timmar. Igar nar vi skulle hem ifran Kumasi var vi vid stationen vid atta pa morgonen, satte oss i en buss, sen borjade den eviga vantan. Tjugo i elva var bussen full, och forst da akte vi.
en liten parantes bara
Helgen i Kumasi har vart bra. Marknaden var helt sjuk. Sa mycket grejer och sa sjukt trangt. Vi hade nog for hoga forvantningar och det fanns mest samma saker. Valdigt mycket mat, tyger smycken m.m. men de mesta hade man redan sett. Vi akte darfor vidare till ett annat stalle dar vi fick slacka varan shopping torst. Det blev endel julklappar och annat smatt och gott. Jag ar valdigt nojd over helgens kop!
Ringde aven hem till min far och gratulerade pa fodelsedagen. Han saknade mig och tyckte jag skulle komma hem nu. Men jag ar ju snart hemma. Halva tiden har ju faktiskt gatt nu.
Linneas mamma ska fixa ett konto imorgon. Sa forhoppningsvis pa tisdag eller onsdag kan jag ge ut kontonummret har. Kan inget tvang att ni maste skanka! Men en liten summar svenska pengar ar ganska mycket ha nere. Och ni kan vara sakra pa att pengarna kommer val till anvandning, da det ar vi tre som koper in det saker som behovs till barnhemmet.
Ha det bra dar hemma,
Nu langtar jag efter er!
skriven
Hej Annie. Vi känner inget tvång, utan detta kommer att kännas bra. Vad vi förstår så behöver dessa barn mycke hjälp med olika saker, så jag vet att våra 1000kr kommer kommer ni 3 att använda bra. Hoppas att ni får in bra med pengar Kram M&M